Det sägs att man kan hitta vad man än söker om man är i en storstad. Det går att diskutera huruvida detta överensstämmer med verkligheten, men uppenbart är att Stockholm kommit långt i detta avseende i och med att man nu kan erbjuda invånare och turister att åka skidor mitt i stan! Kanske är det möjligt att tala om Hammarbybacken som en av de mest centrala skidorterna i Europa? De som besökt Stockholm i allmänhet, eller Hammarby sjöstad i synnerhet, har med all säkerhet lagt märke till den skidbacke som tornar upp sig bakom hyreshus och bostadsrättsföreningar. Dock är skidbacken inte den ursprungliga Hammarbybacken. Ej heller är backen en naturlig sådan, till mångas förvåning.
I närmare 100 år har Hammarbybacken varit en plats var man kan åka skidor eller titta på diverse tävlingar. Redan 1955 hölls skidspelen i Stockholm där Hammarbybacken var arenan man besökte. Precis som under senare år var det problematiskt med snömängden, eller kanske bristen på snö. Då man inte hade snökanoner eller tillgång till kylsystem för en sådan backe, valde man att köra snö med tåg från Östersund och dalarna. För att sedan kunna få upp all snö till backen, anlitade man brandmän som för 10 kronor/dag bar upp snön förhand i korgar. Nu för tiden används nya snökanoner som förser backen med all snö som krävs för att man skall kunna åka i backen även när det är för lite snö i stan. Detta gör Hammarbybacken till en unik skidplats nära kollektivtrafik, bostäder, restauranger och hotell.
Den ursprungligt äkta Hammarbybacken
För de allra flesta, är Hammarbybacken synonymt med den skidbacke som ligger i Björkhagen, Stockholm. Från början är Hammarbybacken en av Stockholms utfartsvägar i riktning Nynäshamn och Huddinge, men efter Nynäsvägens intåg har denna backe fått marginell uppmärksamhet. Blickarna har istället gått till den skidbacke man kan skåda från långa avstånd. Inte minst ståendes i Hammarby sjöstad eller på båten under en färd till denna stadsdel. Skidbacken, i sin nuvarande form, är betydligt yngre än den utfartsväg som tidigare var ensam om att kunna tituleras Hammarbybacken. Fundamentet till skidbacken byggdes år 1919, men det var föst under 1980 talet backen fick den höjd som vi idag kan se. Vägen vilken tog över funktionen som utfartsväg fick namnet Hammarbybacken redan 1947. Detta var många år innan skidbacken fick sitt uppsving och blev en mötesplats för vintersportare från såväl Stockholm som från andra städer. I dagsläget har skidbacken med all sannolikhet fler besökare än den gamla Nynäsvägen och det är nog få personer som känner till vad som är den ursprungliga Hammarbybacken. Trots att skidbacken besöks av tusentals vintersportare varje år och omtalas i ett flertal fackmagasin, är det inte många som känner till historian bakom utförsbacken som byggts och vårdats av Djurgårdens IF i snart ett sekel.
Ett lukrativt, uppskattat, sopberg
Det som vi idag kallar för Hammarbybacken, uppfördes så tidigt som 1919 och ägdes av Djurgårdens IF som också tog hand om skötsel och drift av backen. Ända fram till 1954 ansvarade Djurgårdens IF för Hammarbybacken och kom sedan att driva densamma utifrån avtal med Stockholm stad.
Under 1960 talet fick backhoppning och vintersport allt större uppmärksamhet i media. Det stora intresset blev startskottet för att utveckla den backe som redan fanns i staden. I mitten av 1960 talt, närmare bestämt 1966, sattes en skidlift upp i backen. Detta var inte någonting som genomfördes av staden utan ett helt och hållet privat initiativ som lade grunden till den backe och stora aktivitet som finns idag. Backen var nu sina ursprungliga 55 meter även om allt fler önskade en längre och högre backe.
Medlemmarna i Djurgårdens IF började nu skissa på ett sätt att bygga ut Hammarbybacken på höjden och få just den backe turister och åkare frågade efter. Förslaget som kom fram på bordet 1967 innebar en möjlighet att själv-finansiera projektet genom att använda tippmassor från diverse byggprojekt som fanns i Staden. Avgifterna för att ta hand om avfallet skulle bekosta stora delar av arbetet och även liftar och snökanoner. Det visade sig att det skulle ta flera år innan förslaget utvärderats tillräckligt med anbudsförfaranden och upphandlingar som följd. 1970 kunde man presentera SIAB som vinnare av upphandlingarna och bygget av Hammarbytoppen var i rullning! I det nya avtalet ingick inte bara skidbacken, liftar och kanoner, utan även restaurang och kiosk.
Bygget av globen innebar den största mängden schaktmassor och avfall som utgjort Hammarbytoppen. Omkring 800 000 kubikmeter användes för att bygga toppen. Detta resulterade i att backen nu fick en höjd om hela 87,6 meter! Först 2007 kom det sista tillskottet för att höja backen ytterligare till dagens 93,5 mater. Avfallet kom från bygget av Hammarby sjöstad. Även om det kan låta som en spikrak väg från ursprung till ståtlig skidbacke har Hammarbybacken stött på en hel del problem längs vägen. Då man haft problem med för lite snö och att snö ofta smälter för fort, har det varit svårt att upprätthålla backen i det skick man behövt för att kunna bedriva sin verksamhet där. Under bygget av Södra länken stängdes därför backen fram till år 2003.
Då man inte kunnat ordna verksamheten i samarbete med Djurgårdens IF, behöver Stockholm stad nya aktörer. Omkring 2006 accepterar staden att SkiStar tar över backen och bygger om den till att bli en året-runt anläggning. I dagsläget är Hammarbybacken en av många anläggningar som drivs av SkiStar och det finns en rad förslag på hur man skall förbättra den skidbacke som fått Stockholm att bli en stad att räkna med även under vintertid.
Nya Hammarbybacken
Det finns ett talesätt som lyder ”mycket vill ha mer”. Ser man på Hammarbybacken visar det sig att det kan finnas ett visst mått av realism i ordspråket. Från att ha varit en liten backe till att växa sig allt större med fler liftar och nedfarter. Det senaste förslaget om utbyggnad av Hammarbybacken handlar om en framtidsvision. Skulle det gå som planerat kan man åka skidor vid Hammarbybacken året runt! Förslaget som inkommit från de bostadsrättsföreningar som finns i Hammarby sjöstad till Stockholms idrottsnämnd, går under arbetsnamnet ”Nya Hammarbybacken”. Tanken är att man skall bygga en uppblåsbar skidtunnel vilken skall fungera som inomhusanläggning för de som brinner för vintersport.
Det finns ett flertal inomhusanläggningar för skidåkning runt om i Europa. I Sverige har det dock inte kommit fler än en enda sådan anläggning, men eventuellt kan det nu bli verklighet även för Stockholmare att få möjlighet till skidåkning även när sommaren kommer. I Stockholm finns ett genuint intresse för skidåkning och man räknar med ett stort antal besökare redan första året för en sådan anläggning. Enligt skissen är det tänkt att man skall kunna erbjuda både utförsåkning och längdskidåkning.
Den som drömmer sig fram till dess att en sådan tunnel blivit verklighet intill Hammarbybacken, kan dock få vänta länge. Intresset har varit svalt från idrottsborgarrådet och man kan inte räkna hem en seger än på länge då intresset bedöms som mycket litet av de som beslutar över satsningar i Stockholm. En av de anläggningar som bygger på samma princip som den som diskuteras för Hammarbybacken, är Chill Factore i Manchester. En pist som är hela 180 meter lång, drar omkring 600 000 besökare varje år och har intäkter som rör sig omkring 120 miljoner kronor/år. Till följd av en sådan anläggning kan man gissa sig till en hel del arbetstillfällen, och med en effektiv och ekonomisk konstruktion tror man att Nya Hammarbybacken skall kunna bära sig endast med hjälp av inträde från skidanläggningens besökare.
Det är svårt att veta hur man skall prioritera för att det skall gå att åstadkomma en sådan anläggning, men uppenbarligen är det en möjlighet i andra länder så varför inte i Stockholm? Förespråkare kan titta på anläggningar runt om i världen var man omsätter enorma summor på denna typ av anläggningar, men kanske är inte Stockholm redo för någonting sånt här än på ett antal år.
Även om Hammarbybacken inte är lämplig för skidåkning under sommaren, kan man ändå ha stor glädje av backen även under sommaren. Små föreningar och grupper har bildats vilka tränar i Hammarbybacken under sommaren. Generellt sett är det inte så organiserat med användningen av Hammarbybacken under somrarna, men det finns ett stort intresse och goda fördelar med en backe. Det finns såväl fighters som cyklister vilka har stor glädje av den backe som blivit ett ståtligt landmärke i Stockholm.
Hammarbybacken fakta och siffror
- Besökare: 500 – 720/åkdag. (30 000 – 60 000/vinter)
- Fallhöjd: 93 meter
- Längst nedfart: 750 meter
- Liftar: Två släp-liftar (ankarliftar) med kapacitet för 2 400 personer i timmen. En band-lift i nybörjaravdelningen.
- Nedfarter: 4 Stycken.
Övrigt:
- Skidskola – För barn och nybörjare
- Utrustning – Den som inte har skidutrustning kan hyra detta vid Hammarbybacken.
- Snowboardpark – Funpark som är utformad av David Ny.
- Snökanoner – Kanoner som ger tillräckligt med snö för utförsåkning efter ca 4 dagar vid några minusgrader.
- Innerstad – Som en av få skidorter i stan kan besökare hyra in sig på något av alla de hotell som finns i området. Omkring 40 000 sängar finns att hyra i närheten. Därtill finns ett stort antal restauranger och serveringar både i anslutning till Hammarbybacken och i stan.