Hösten har länge haft ett rykte om sig att vara börsbörsen otrevligaste årstid. Krascher, korrektioner och plötsliga säljvågor har historiskt koncentrerats till september och oktober – och Stockholmsbörsen är inget undantag. Men vad ligger egentligen bakom mönstret, och hur bör investerare förhålla sig till det?
September – statistikens svagaste månad
Om man tittar på Stockholmsbörsens historiska avkastning per månad sticker september ut som den svagaste. Sedan 1990-talet har OMXS30 i genomsnitt backat under september, ett mönster som återkommer tillräckligt konsekvent för att analytiker ska ta det på allvar. Det brukar kallas septembereffekten och är ett globalt fenomen som även syns på Wall Street och i Frankfurt.
Förklaringarna är flera. Institutionella förvaltare avslutar sina sommardispositioner och återgår till aktiv förvaltning. Fonder med räkenskapsår som slutar 31 oktober säljer av förlorare för att städa portföljerna inför bokslutet. Dessutom tenderar handelsvolymerna att vara ovanligt låga i slutet av sommaren, vilket gör att kursr örelserna kan bli överdrivna när volymerna väl återvänder.
Oktober: månaden med störst dramatik
Om september är statistiskt svag är oktober desto mer dramatisk. Det var i oktober 1987 som Black Monday inträffade och Dow Jones rasade 22 procent på en enda dag. Det var också i oktober 2008, mitt under finanskrisen, som volatiliteten nådde extrema nivåer. Samtidigt har oktober faktiskt avslutat månaden på plus vid fler tillfällen än minus historiskt sett – det är svängningarna längs vägen som gör månaden nervkittlande.
På Stockholmsbörsen har oktober bjudit på några av de mer minnesvärda handelsdagarna. Under finanskrisen 2008 föll OMXS30 med nära 30 procent under årets fjärde kvartal. Under coronakrisen 2020 återhämtade sig börsen däremot snabbt efter marashrasket i mars, och hösten präglades av stigande kurser driven av stimulanspaket och vaccinhoppet.
Vad driver höstens svängningar?
Det finns strukturella faktorer bakom börshöstens rykte. September och oktober sammanfaller med en rad makroekonomiska händelser: centralbanksmöten, kvartalsbokslut, budgetpresentationer och ofta politiska händelser som val och förhandlingar. Riksbank och Federal Reserve håller sina penningpolitiska möten, och räntebesked kan skaka om marknaden rejält.
Dessutom börjar bolagens rapportsäsong för tredje kvartalet under oktober. Starka rapporter kan lyfta enskilda aktier kraftigt, men besvikelser straffas hårt – särskilt om marknaden redan är nervös. Teknik- och industrisektorn, som väger tungt på Stockholmsbörsen, brukar vara känslig för globala konjunktursignaler som trillar in under hösten.
Räntemiljön spelar en central roll
De senaste åren har räntemiljön fått allt större inverkan på börsutvecklingen. När Riksbanken och ECB höjer styrräntor, som skedde aggressivt under 2022 och 2023, påverkas värderingen av tillväxtbolag direkt. Höga räntor gör framtida vinster mindre värda i nuet, vilket slår mot de aktier med höga P/E-tal som är vanliga på Stockholmsbörsen, inte minst inom teknik och fastigheter.
Fastighetssektorn, som länge var en börsmotor i Sverige, har under de senaste åren blivit en av de mest räntekänsliga delarna av Stockholmsbörsen. Bolag som SBB, Castellum och Fabege har under höstar med stigande räntor upplevt kraftiga kursfall, vilket drar ned hela indexet.
Hur bör investerare tänka?
Att försöka tajma marknaden baserat på säsongsmönster är sällan en lönsam strategi. Forskning visar konsekvent att långsiktigt sparande slår aktivt marknadstajmande för de flesta privatinvesterare. Säsongsmönster är statistiska tendenser, inte garantier – och marknaden prisar ofta in förväntningar innan de realiseras.
Det som däremot är rimligt är att vara medveten om att volatiliteten historiskt ökar under hösten. Det kan motivera att ha en buffert i likvida medel, undvika belånade positioner och hålla ett öga på sina riskexponeringars storlek. För den som har ett längre tidsperspektiv är höstens nedgångar lika ofta köplägen som varningssignaler.
Stockholmsbörsen har historiskt belönat tålamod. Oavsett hur dramatisk börshösten blir, har varje nedgångsperiod sedan andra världskriget följts av en återhämtning – om än ibland med lång väntan.